Berlinmuren-dagen efter

10/11
Ägnade en stor del av gårdagen att lyssna på radioprogrammen om Berlinmurens fall. Att samtidigt försöka att följa paneldiskussionen på TV var en aning besvärligt men det gick ganska skapligt. Även om jag med min minislägga anlände någon dag senare upplevde jag det hela som vore det igår.Har tagit del av recentionerna av Birgitta Almgrens bok om svenska förbindelser med DDR, Av innehållet att döma var framstående svenska politiker och stora delar av lärarkåren i svenska gymnasier mer eller mindre köpta av Stasi för att delta i propagandan för detta falsifikat av verkligheten. Att man inte, till skillnad från vad som är fallet i andra länder får ta del av de uppgifter som finns i svenska och Stasi-arkiv om dessa diktaturmedlöpare. Att de fanns ledda av exdempelvis Stellan Arvidsson var väl uppenbart för de flesta, men att det fanns så många inteligenta svenskar med skygglappar är svårt att förstå- eller kanske inte. Det finns svenska samrabetsföreningar med såväl Nordkorea som Kuba för att ta ett par ur diktaturklubben. Att dessutom själv på nära håll upplevt, utan att vara medveten om det faktiska förhållandet, av kollegiala skäl tvungits umgås med nazistkoryfer och kommunistdogmatiker känns inte helt bekvämt. En del har sedermera inlemmats i det svenska finrummets gemenskap. Onekligen ett ödets ironi. (Läs gärna Birgitta Almgrens böcker i ämnet- Inte bara Stasi resp. Drömmen om Norden (Illusion und Wirklichkeit). Att uppenbarligen en del av bekantskapskretsen kan tänkas tillhöra den gruppen känns inte helt OK. Tyvärr ligger kompromissen alltför nära tillhands