Inför ett Gott Nytt År -2011 funderingar

Det återstår att se hur det nya året blir. Det mesta är tämligen kallt och rått för årstiden. Det är inte utan att man längtar tillbaka till svunna tider. Ropbert med familj befinner sig nu i Sydafrika och har varit på besök i Gaborone tillsammans med Natalie till en stad som inte längre är sig lik på något sätt. Vi var där i februari . mars förra året och då var det med knapp nöd vi hittade igen vårt hus som föfrresten var försvunnet till förmån för någon nyrik som inte ansåg det värt att behålla. Nåväl . det var en trevlig resa. Vi trodde inte att världsmästerskapen i fotboll skulle kunna genomföras med tanke på det kaos som mötte oss på Oliver Tambo-flygplatsen. Men det gick onekligen vägen. Själv gör jag inte så värst mycket numera. I am waiting for the sunrise. Den lär väl gå upp någon gång i april om vår herre är nådig nog. Snöskottning ör ett fördärv. Hörde just på radio att ca 10.000 fall av större eller mindre blessyrer och olyckor inträffar vid snöskottning, varvid hjärtproblem intar en tämligen stor del. Turligt nog för vår del har vi fått till hjälp av en bonde som har en häst- dvs traktor med tämligen många hästkrafter som på minuter klarar av den snöskottning som annars skulle ta åtminstone två-tre timmar. Ändå så har man det mycket värre längre söderut i *Skåne och på Bornholm.
Som väl upptränad radiot har jag följt de internationella skeendet tämligen noggrant- och det blir man sannerligen utmattad av. Förr kunde man vakna upp, lyssna på nyheterna och konstatera att Palme gjort ett uttalande som kunde engagera tankebanorna 14 dagar framöver.
Idag meddelas att 250.000 människor omkommit i en jordbävning någonstans i världen. I stort sett är det hela mediemässigt över på en vecka. Mer väsentliga nyheter ex. vad idolerna på TV har för sig i kärlekslivet tar dock aldrig slut. Vem som gläds åt det vet inte jag. Jag tycker nog att det är frågan om en viss förflackning av många områden. Exempelvis talspråket. Liksom har blivit modeordet även bland vanligtvis bildade och väl utbildade kulturhabitueer. Idag hörde jag ett antal inlägg i en aktuell debatt om könsordningen i vårt samälle. En av deltagarna, en känd journalist-skribent som lyckades med konststycket att använda ca 4 gånger i varje mening. Vad betyder liksom egentligen. Det kan man onekligen fråga sig. Jag är förvisso ingen språkspion, men nog tyder det på en språklig okunskap om modeord ska mer eller mindre dominera normala samtal. Nog om detta "mainstream"fenomen.
Nyheten att Richard Holbroke avliddit har inte rönt någon större uppmärksamhet, åtminstone inte i Sverige trots att han tillhör de mer framstående när det gäller att skapa fred på olika håll i världen. En idrottsman som ägnar sig åt att putta en boll framför sig på en gräsplätt får tusenfalt större uppmärksamhet speceillt om det hela är kryddat med ett antal kittlande sensuella effekter och en utslagen bilruta. För att inte tala om fotbollsspelande idol som har joxat till sig ett antal hundra miljoner genom att sparka in bollen genom ett 4 meter stort hål. Egentligen tycker jag synd om många av de politiker som sliter och släpar, orerar och gnor för att det här samhället att fungera. Storparten av dem får ingen som helst uppskattning.

Vad ska man då önska inför det nya året. Det främsta önskemålet är att få förbli någorlunda frisk och alert. En förhoppning att det krig som pågår i Afganistan och som aldrig kan vinnas ska ta slut. Det är många som har försökt sig på detta förut, inklusive Alexander den store, ryssarna och engelsmännen på sin tid, men ingen har lyckats med den uppgiften. Det kanske inte är värt att såga något om islamismens utbredning men nog är det ett förunderligt land vi lever i som kan tillåta sig att ge statsbidrag till en organisation som inte erkänner kvinnan som likvärdig med samma rättigheter som män.och som tillåter stening av kvinnor vid brott som i västerlandet aldrig skulle anses som brott.

Det är förmodligen inte klokt att fördjupa sig alltför mycket i problematiken.Lösningen ligger inte inom räckhåll. Miljöproblemen är måhända mer hanterliga, men ifråga om alternativ dem står vi lika valhänta. Vi lär få återgå till en politik som inte enbart är inställd p tillväxt. I bloggen om Pelle och Ingrid har jag något litet beskrivit hur det var i vår barndom. Förvisso fanns inte livets god i överflöd, men brist på lycka och harmoni i tillvaron upplevde man sällan.
Att tycka så är antagligen att anses som reaktionärt. Någon form av modus vivende borde man kunna komma fram till. Vi får väl se vad makthavarna kommer fram till. Trots allt som sägs om vikten av anpassad utveckling kan man ju inte mer än äta sig mätt något som borde gälla för alla Det vore väl något att sträva efter.- Enl. prfessor Halvard G.F. Sundberg är väl och ju ord som man inte får eller skall använda . jag har lagt väl som ett retoriskt imperativ. Ibland får man bryta mot reglerna. Hur det nu ska gå till!!!! Bengt Sändh anser att om man inte bryter mot minst 10 påbud varje dag mår man inte bra. Det får vara bra för den här gången. Det brukar alltid finnas någon som inte tycker lika och bra är det. Slut.